Per Hassling - Göteborgs

Så står jag då inför tusen personer i Baltimore med mitt tummade manus, dunkande hjärta och torra läppar. Jag skall berätta om några av de värsta dagarna i mitt liv. Jag skall berätta om 63 döda barn, 150 drabbade brandmän och erfarenheter som jag helst skulle velat vara utan.

Jag tittar ut över salen och fångar Stefans blick. En tumme upp och jag tänker på hans peppning för fem minuter sen. Vad är det värsta som kan hända? Att folk börjar gå under föredraget. Vad är framgång? Om fem personer kommer fram och tackar efteråt.

Jag börjar: Det första larmet kom in den 30 oktober klockan 23.45...

45 minuter senare ber jag att Stefan och de andra som hjälpte till i Göteborg under diskoteksbranden att ställa sig upp. Publiken börjar applådera. Någon ställer sig upp. Till slut

står hela salen upp och applåderar oss. Rysningar går över ryggen. Det är mäktigt och mycket sorgligt.